
Sedlar och mynt uppdateras regelbundet, främst för att öka säkerheten. Moderna sedlar innehåller olika detaljer som vattenmärken, speciella tryck och mikrotext, för att det ska bli svårare att kopiera dem. En annan anledning till att man uppdaterar kontanter är att förbättra deras hållbarhet. De nya versionerna tillverkas ofta av mer slitstarka material, och med hållbarhet i åtanke. Till exempel minskade vikten på svenska mynt vid den senaste uppdateringen, vilket gjorde dem lättare att hantera samt minskade transportkostnaderna och klimatpåverkan. De kontanter vi använder idag fasades in gradvis mellan åren 2015 och 2017, samtidigt som 200-kronorssedeln introducerades för första gången och 2-kronan återinfördes. I den här artikeln går vi igenom vilka valörer dagens sedlar finns i, och hur de ser ut.
Kontanter i Sverige – förr och nu
De första svenska mynten började präglas i början av 1000-talet, under vikingatiden, och var ursprungligen av silver. Redan på 1600-talet började Sverige använda papperssedlar, först som ett sätt att låna ut pengar till staten. Under 1800-talet blev både sedlar och mynt mer reglerade och började ges ut av officiella statliga institutioner. Myntens värde var knutet till det guldmyntfotssystem som var vanligt på den tiden. På 1900-talet började Riksbanken ta på sig ansvaret för att ge ut landets pengar och säkerställa valutans stabilitet. Den svenska kronan, som är den valuta vi använder idag, infördes 1873 och har genomgått flera förändringar under åren.
Svenska sedlar och mynt har genomgått många uppdateringar för att förbättra säkerheten, hållbarheten och designen, samtidigt som de ska spegla aktuella delar av svensk kultur och historia. Även om digitala betalningsmetoder numera dominerar betalsystemet, fortsätter kontanter att vara en viktig del av den svenska ekonomin, och Riksbanken har ansvar för att hålla kontanter tillgängliga så länge det finns en efterfrågan i samhället, så det finns inga planer på att helt ta bort dem i dagsläget.
Svenska sedlar idag
När den senaste upplagan av svenska sedlar introducerades, uppdaterades även porträtten på de olika valörerna. Genom att byta ut de gamla porträtten kan Riksbanken lyfta fram nya personer och perspektiv som representerar den samtida svenska identiteten.
20-kronorssedel – Astrid Lindgren
20-kronorssedeln introducerades för första gången 1891 och uppdaterades senast år 2015 med författaren Astrid Lindgren (1907–2002), känd för Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och många andra klassiska barnböcker. På baksidan är Småland, med en illustration inspirerad av sagovärldar och natur.
50-kronorssedel – Evert Taube
50-kronorssedeln kom 1874 och uppdaterades även den år 2015 med visdiktaren och trubaduren Evert Taube (1890–1976), känd för sina visor om sjöfart och det svenska landskapet. Baksidan pryds av Bohuslän, med motiv som speglar västkustens natur och hav.
100-kronorssedel – Greta Garbo
100-kronorssedeln introducerades första gången 1898. Dagens version kom 2015 och porträttet föreställer filmikonen Greta Garbo (1905–1990), en av Hollywoods största stjärnor under 1920- och 1930-talen. På baksidan ses ett motiv från Stockholm, hennes hemstad.
200-kronorssedel – Ingmar Bergman
200-kronorssedeln är en ny valör som introducerades för första gången 2015. Motivet föreställer regissören Ingmar Bergman (1918–2007), en av världens mest hyllade filmskapare. Baksidan pryds av Gotland, där han bodde och hämtade inspiration till flera av sina filmer.
500-kronorssedel – Birgit Nilsson
500-kronorssedeln är också en nyare valör och kom 1986. År 2015 kom den nya versionen med operasångerskan Birgit Nilsson (1918–2005), som är internationellt berömd för sina Wagner-tolkningar. Baksidan föreställer ett motiv från Skåne, kopplat till operascenen.
1 000-kronorssedel – Dag Hammarskjöld
Tusenkronorssedeln kom 1894, och sedan 2015 är det FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld (1905–1961) som pryder framsidan. Han är känd för sitt internationella samarbete och insatser för fred. Baksidan visar Lappland, med motiv som symboliserar den svenska fjällvärlden.
Svenska mynt idag
Idag finns svenska mynt i fyra valörer. Alla mynt utom 10-kronan uppdaterades 2016, samtidigt som 2-kronan återinfördes.
1-kronan
Enkronan introducerades år 1875 och var silverfärgad fram till år 2016. Numera är den kopparfärgad och visar ett porträtt av Kung Carl XVI Gustaf i profil.
2-kronan
2-kronan fanns under åren 1876-1971, men infördes på nytt 2016. Den här gången med ett porträtt av Ernst Nordin, en svensk skulptör och akvarellist. Han har även formgivit våra andra mynt.
5-kronan
5-kronan har funnits sedan 1873 och uppdaterades 2016 precis som enkronan med en kopparfärgad version.
10-kronan
10-kronan var det enda myntet som inte uppdaterades 2016, utan den version vi ser idag har präglats sedan 1991 och visar Kung Carl XVI Gustafs porträtt i profil.
Vad ska man göra om man har ogiltiga kontanter hemma?
Bankerna accepterar inte längre gamla sedlar eller mynt, men hos Riksbanken kan du för en avgift på 200 kronor fortfarande byta in sedlar, oavsett hur gamla de är. Avgiften dras av från beloppet du växlar in. När det gäller gamla mynt kan du inte längre lösa in dem, men om du har väldigt gamla exemplar kan det vara värt att få dem värderade, för att se om några av dem möjligtvis har ett samlarvärde. De kan också lämnas in på Riksbanken för kassering.
Slutsats
Svenska kontanter har funnits i många olika versioner, och de flesta sedlar och mynt uppdaterades senast under åren 2015-2017. Dessa uppdateringar speglar inte bara tekniska framsteg, utan även samhällets utveckling, där nya porträtt på sedlarna lyfter fram personer som har haft stor betydelse för svensk kultur och historia. Trots att användningen av kontanter minskar i takt med den digitala utvecklingen, fortsätter kontanter att vara en viktig del av den svenska ekonomin och samhället. Riksbanken har ansvar för att säkerställa att kontanter finns tillgängliga så länge de efterfrågas, vilket innebär att vi även framöver kommer att kunna använda fysiska pengar.
Hitta lån till låg ränta – enkelt och tryggt
Hos Arcadia Finans kan du jämföra låneerbjudanden från över 40 långivare utan förpliktelser och helt kostnadsfritt. Du får en tydlig överblick över dina alternativ och kan välja det erbjudande som passar dig bäst.
Fyll i vårt formulär och jämför räntor hos fler än 40 banker – enkelt och transparent.
Din e-postadress kan vara felaktig. Var vänlig och bekräfta din e-postadress eller använd en annan.
Långivarnas ränta är rörlig, sätts individuellt och varierar mellan 3,95% - 29,00%. Annuitetslån 500 000 kr på 15 år (180 avbetalningar). Nom.ränta: 5,91%. Eff. ränta: 6,09% per 2021-01-29. Totalt att betala 755 595 kr. Månadskostnad: 4 195 kr. Startavgift: 495 kr. Aviavgift: fr.0 kr/mån.

Att låna kostar pengar! Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se.



Frågor och svar
Sedlar och mynt uppdateras för att öka säkerheten och förbättra hållbarheten. Moderna sedlar innehåller avancerade säkerhetsdetaljer som vattenmärken, mikrotext och färgskiftande tryck för att förhindra förfalskningar. Dessutom har designen på mynten förändrats för att minska transportkostnader och klimatpåverkan.
Idag finns svenska mynt i fyra valörer: 1-krona, 2-krona, 5-krona och 10-krona. Enkrona och 5-krona uppdaterades 2016, medan 2-kronan återinfördes samma år. 10-kronans nuvarande design har varit i omlopp sedan 1991 och har inte uppdaterats sedan dess.
Om du har gamla ogiltiga sedlar hemma kan du byta dem på Riksbanken mot en avgift på 200 kronor. Gamla mynt kan inte längre lösas in, men om de är mycket gamla kan de ha samlarvärde, så det kan vara värt att få dem värderade om man vill, alternativt lämna in dem för kassering.